Bra början, dåligt slut...
Dagen började så bra, med underbart väder med en härlig promenad.
Jag och Hampus hade det jättemysigt.
Fick trevligt sällskap en stund under dagen också som gjorde det till en ännu bättre dag.
Men så kom kvällen...
Man har hållt humöret uppe under hela dagen och till slut brister det!
Hampus är hemsk just nu, han hänger i mitt ben hela tiden.
Jag får inte gå mer än 2 meter ifrån honom för då börjar han gråta.
Han testar alla gränser som finns just nu.
Han vill inte äta lagad mat.
Människor han inte känner igen är han livrädd för och börjar gråta om dom tittar på honom.
Jag får inte ens gå på toa utan att han börjar skrika och gråta för att han inte får uppmärksamhet på en hel minut.
Jag får inte äta heller utan att det blir skrik och panik.
Allt det här tillsammans gör att man lätt bryter ihop ibland.
Jag har lärt mig mina knep för att lura honom så att jag kan överleva dagen med glatt humör.
Men när kvällen kommer så är man helt slut, och när inte Johan kommer hem så är det svårt att hålla sig från att inte bli tokig...
Idag brast det när det tog mig en och en halv timme för att få honom att sova.
Jag tog upp honom en stund så kan skulle springa av sig den sista energin, men då bestämde han sig för att göra en massa otrevligheter i brallan istället.
Den varianten som slutade med en Hampus under kranen...
När han äntligen börjar somna till, ja då ringer både mobilen och hemtelefonen...
Och katterna springer runt som galningar för att jag inte hunnit ge dom mat så Hampus vaknar av det också.
Till slut så sover han i alla fall och jag får ta reda på hans pyamas som han precis skitit ner.
Då brast det. Jag var så trött och förstörd att tårarna bara kom...
Behövde skriva av mig lite innan jag går och sover känner jag, känns på nåt sätt lite bättre då...
Imorgon så börjar jag om på nytt.
Nu är bägaren tömd så nu är det bara att börja fylla på den igen...
God natt...
Jag och Hampus hade det jättemysigt.
Fick trevligt sällskap en stund under dagen också som gjorde det till en ännu bättre dag.
Men så kom kvällen...
Man har hållt humöret uppe under hela dagen och till slut brister det!
Hampus är hemsk just nu, han hänger i mitt ben hela tiden.
Jag får inte gå mer än 2 meter ifrån honom för då börjar han gråta.
Han testar alla gränser som finns just nu.
Han vill inte äta lagad mat.
Människor han inte känner igen är han livrädd för och börjar gråta om dom tittar på honom.
Jag får inte ens gå på toa utan att han börjar skrika och gråta för att han inte får uppmärksamhet på en hel minut.
Jag får inte äta heller utan att det blir skrik och panik.
Allt det här tillsammans gör att man lätt bryter ihop ibland.
Jag har lärt mig mina knep för att lura honom så att jag kan överleva dagen med glatt humör.
Men när kvällen kommer så är man helt slut, och när inte Johan kommer hem så är det svårt att hålla sig från att inte bli tokig...
Idag brast det när det tog mig en och en halv timme för att få honom att sova.
Jag tog upp honom en stund så kan skulle springa av sig den sista energin, men då bestämde han sig för att göra en massa otrevligheter i brallan istället.
Den varianten som slutade med en Hampus under kranen...
När han äntligen börjar somna till, ja då ringer både mobilen och hemtelefonen...
Och katterna springer runt som galningar för att jag inte hunnit ge dom mat så Hampus vaknar av det också.
Till slut så sover han i alla fall och jag får ta reda på hans pyamas som han precis skitit ner.
Då brast det. Jag var så trött och förstörd att tårarna bara kom...
Behövde skriva av mig lite innan jag går och sover känner jag, känns på nåt sätt lite bättre då...
Imorgon så börjar jag om på nytt.
Nu är bägaren tömd så nu är det bara att börja fylla på den igen...
God natt...
Kommentarer
Trackback
